Fredag den 27 Maj.......
Hela förra helgen efter att jag fått min nya sond hade jag problem med magen och kunde inte äta alls.
På måndagen ringde jag läkaren,,,,, som skulle återkomma.
Men något blev fel och vi hördes inte förrän tisdag samtidigt som jag var hos min Kurator.
Undertiden jag satt där och pratade så sökte dom upp mig och jag fick träffa läkaren direkt efter.
Fick då träffa både dietist, läkaren och ett par andra för vi skulle kolla mina magproblem och varför jag inte fått i mig något på hela helgen.
Dietisten var den som kom på lösningen.......
Den nya sonden jag fick ville hon tro satt för långt ner i magsäcken så den gick ut direkt i magmunnen och direkt ut i tunntarmen.
När läkaren kollade det med att lyssna på min mage samtidigt som han blåste i sonden så tyckte han att det lät så.
Så vi drog upp sonden 12 cm.
Och direkt så tyckte jag att det kändes bättre och jag har nu kunnat äta som normalt (sondmat).
Men jag känner att jag behöver min magmedicin fortfarande.
Jag tror eller är är rätt så säker på att jag är stressad över att jag inte blir bättre nångång.
Nu är det bara 2 veckor kvar innan mina elever slutar och jag vill så gärna få vara med på deras sista dagar.
Men inte då...... Just nu så mår jag för dålig för att det skulle funka.
Jag får hoppas att jag kan åka förbi och hälsa på nåndag en kort stund innan dom försvinner... "Snyft"....
Det finns elever som gett speciella intryck, elever man varit lite närmare än andra, lite svårt att förklara men det tror jag att alla som jobbar inom skolan har kännt.
Det är sådana elever man kommer att sakna mest.
Det fantastiska inom skolvärlden är att det kommer nya elever varje år.......
Nya elever och nya upplevelser.
Det är det som gör att man aldrig lessnar på mitt arbete.
Att sitta här hemma och inte ha så mycket att göra än att hålla iordning på hushållet. sig själv, promenader, sjukgymnastik och alla dessa resor fram och tillbaka till sjukan varje vecka...........
Just nu så känner jag mig ganska bra och börjar känna mig lite som en "icke kastrerad" katt som hålls inlåst.
Man börjar liksom klättra efter väggarna och vill bara att det ska hända mer.
Men jag blir genast påmind om att denna känsla är säkert bara tillfällig och kortvarig.
Mina dagar är ju så upp och ner helatiden.
Jag kan ju helt plötsligt "krascha"........
Det vet man ju inte, men det har hänt och kommer säkert att hända igen.
Vet bara inte om när....
Men nu så har jag mått bra i 3 dagar än så länge och passat på att njuta lite.
Igår (torsdag) på em. så knackade det på dörren.
När jag öppnade.....
Där stod Magnus en vän som flyttat upp till Bräcke med sin familj.
Han hade med sig sin dotter Therese också som bor kvar här i Tyresö med sin mor.
Det var en riktig överaskning och jag blev riktigt riktigt glad.
Det blev en mycket trevlig stund med kaffe och snack.
(Oj. Vad jag vill upp dit och hälsa på någon gång. Magnus har pratat så gott om fisket där och jag älskar ju att fiska.
Måste dit snart och hälsa på).....
Som jag sa tidigare så känner jag mig lite inlåst här hemma.
Och frugan ska ikväll bort på en "Tjej-helg" i Norrtälje.
Så jag och mina grabbar får en egen "Grabb-helg" för oss själva.....
Det ska bli mysigt.
2 fotbollsmatcher har jag och Adam bara att göra på lördag.
Men iallafall....
Igårkväll (torsdag) var jag lite rastlös och ringde runt för att hitta på något att göra.
Det slutade med att jag åkte in till stan en stund och träffade 2 arbetskamrater, Linda & Tommy.
Vi började i Gamla Stan, promenerade sen till Bröderna Olsson på Folkungagatan där dom hade en "Rockabilly" klubb i källaren.
Det var en supertrevlig och rolig stund att få träffa dom.
Tyvär orkade jag inte så länge så efter en och en halv timma så tog jag bussen hem för en god natts sömn..
Får ju inte glömma bort att jag fortfarande inte är ok.
Men va sugen jag var på att kunna ta en kall öl.......
Hmmmm.... Shit....
Hoppas tiden går snabbt till jag kan....
Så för mig så blev det bara ett glas juice och vatten.
Nu är det fredag och familjen är på jobb och skola.
Jag ska nu ta mig till Sös för att träffa tandläkaren.
Fortsätter skriva när jag är tillbaka.....
På måndagen ringde jag läkaren,,,,, som skulle återkomma.
Men något blev fel och vi hördes inte förrän tisdag samtidigt som jag var hos min Kurator.
Undertiden jag satt där och pratade så sökte dom upp mig och jag fick träffa läkaren direkt efter.
Fick då träffa både dietist, läkaren och ett par andra för vi skulle kolla mina magproblem och varför jag inte fått i mig något på hela helgen.
Dietisten var den som kom på lösningen.......
Den nya sonden jag fick ville hon tro satt för långt ner i magsäcken så den gick ut direkt i magmunnen och direkt ut i tunntarmen.
När läkaren kollade det med att lyssna på min mage samtidigt som han blåste i sonden så tyckte han att det lät så.
Så vi drog upp sonden 12 cm.
Och direkt så tyckte jag att det kändes bättre och jag har nu kunnat äta som normalt (sondmat).
Men jag känner att jag behöver min magmedicin fortfarande.
Jag tror eller är är rätt så säker på att jag är stressad över att jag inte blir bättre nångång.
Nu är det bara 2 veckor kvar innan mina elever slutar och jag vill så gärna få vara med på deras sista dagar.
Men inte då...... Just nu så mår jag för dålig för att det skulle funka.
Jag får hoppas att jag kan åka förbi och hälsa på nåndag en kort stund innan dom försvinner... "Snyft"....
Det finns elever som gett speciella intryck, elever man varit lite närmare än andra, lite svårt att förklara men det tror jag att alla som jobbar inom skolan har kännt.
Det är sådana elever man kommer att sakna mest.
Det fantastiska inom skolvärlden är att det kommer nya elever varje år.......
Nya elever och nya upplevelser.
Det är det som gör att man aldrig lessnar på mitt arbete.
Att sitta här hemma och inte ha så mycket att göra än att hålla iordning på hushållet. sig själv, promenader, sjukgymnastik och alla dessa resor fram och tillbaka till sjukan varje vecka...........
Just nu så känner jag mig ganska bra och börjar känna mig lite som en "icke kastrerad" katt som hålls inlåst.
Man börjar liksom klättra efter väggarna och vill bara att det ska hända mer.
Men jag blir genast påmind om att denna känsla är säkert bara tillfällig och kortvarig.
Mina dagar är ju så upp och ner helatiden.
Jag kan ju helt plötsligt "krascha"........
Det vet man ju inte, men det har hänt och kommer säkert att hända igen.
Vet bara inte om när....
Men nu så har jag mått bra i 3 dagar än så länge och passat på att njuta lite.
Igår (torsdag) på em. så knackade det på dörren.
När jag öppnade.....
Där stod Magnus en vän som flyttat upp till Bräcke med sin familj.
Han hade med sig sin dotter Therese också som bor kvar här i Tyresö med sin mor.
Det var en riktig överaskning och jag blev riktigt riktigt glad.
Det blev en mycket trevlig stund med kaffe och snack.
(Oj. Vad jag vill upp dit och hälsa på någon gång. Magnus har pratat så gott om fisket där och jag älskar ju att fiska.
Måste dit snart och hälsa på).....
Som jag sa tidigare så känner jag mig lite inlåst här hemma.
Och frugan ska ikväll bort på en "Tjej-helg" i Norrtälje.
Så jag och mina grabbar får en egen "Grabb-helg" för oss själva.....
Det ska bli mysigt.
2 fotbollsmatcher har jag och Adam bara att göra på lördag.
Men iallafall....
Igårkväll (torsdag) var jag lite rastlös och ringde runt för att hitta på något att göra.
Det slutade med att jag åkte in till stan en stund och träffade 2 arbetskamrater, Linda & Tommy.
Vi började i Gamla Stan, promenerade sen till Bröderna Olsson på Folkungagatan där dom hade en "Rockabilly" klubb i källaren.
Det var en supertrevlig och rolig stund att få träffa dom.
Tyvär orkade jag inte så länge så efter en och en halv timma så tog jag bussen hem för en god natts sömn..
Får ju inte glömma bort att jag fortfarande inte är ok.
Men va sugen jag var på att kunna ta en kall öl.......
Hmmmm.... Shit....
Hoppas tiden går snabbt till jag kan....
Så för mig så blev det bara ett glas juice och vatten.
Nu är det fredag och familjen är på jobb och skola.
Jag ska nu ta mig till Sös för att träffa tandläkaren.
Fortsätter skriva när jag är tillbaka.....
Kommentarer
Postat av: Åsa
Hej Peter !
Hoppas att du mår bättre.
Jag har tittat så många gånger den senaste tiden på mina kort från min
30-års fest.
Där är alla glada, å du är mitt i livet du är precis så jag kommer i håg dig.
Vi har alla våra sorger i livet på olika sätt å jag förstår verkligen det psykiska du går igenom.
Vill att du skall veta att jag tänker på dig.
Anna-Karin måste vara väldigt stark jag hoppas att inte hon glömmer bort sig själv.
Jag vet vad det innebär alla kanske inte drabbas men det är tufft om det gör det. Att gå in i väggen.
Men verkar så starka tillsammans.
Kramar Åsa ps Hälsa
Postat av: Monkan
Vad hände hos tandläkaren? Du skrev att du skulle fortsätta skriva efter du hade varit där... för ca 2 veckor sedan ;)Hoppas att du har en bra period nu så att du kan återhämta dig och bli stark och frisk.
Trackback
