Onsdag morgon den 24/8



Har inte kunnat sova på hela natten........
Känner mig som isbjörnen....

Martin ska snart gå till skolan då ska jag försöka sova en timma eller två.....

Vet inte varför jag inte kunnat sova....
Det bara funkar inte....
Inte ens sömntabletterna hjälper.
Och det gör sååååå ont i vänsta vristen på kvällarna..
Jag måste helatiden försöka knäcka vristen så att det ska gå över...
Men inte ens smärtstillande hjälper.

Jag hoppas få mig en liten tupplur nu så jag orkar med dagen..

Det liksom kliar över hela kroppen som skriker efter en liten vila......

Nu äntligen är det dax att skicka Martin till skolan.....

Så jag säger "Go Natt/Morgon".

Hoppas alla får en bra dag....

Tisdag den 23 Augusti....



Nu är jag här igen.........
Känner mig just nu som isbjörnen......
Hoppfull.....
Hoppas att jag klarar nästa hopp..........
Annars........
Så vet man inte........

Det är såååååååå många tankar som går igenom huvudet just nu........
Jag är glad och stabil men ledsen och osäker samtidigt......
Jag ska få komma iväg på "rehab" och jag ska ÄNTLIGEN få börja "arbetsträna"......
Grejer som jag saknat så mycket och som "peppar" mig......

Men samtidigt så dom sista dagarna så har jag liksom blivit alldeles matt i hela kroppen......
Känner mig trött och orkeslös....

Vänner och närstående blir allvarligt sjuka i cancer och en har tillochmed gått bort hastigt efter cancer upptäcktes.
Allt är FÖR nära och jag lider med dom,,,,,,,, för jag har själv nyss varit där.....
Och jag är inte riktigt färdig ännu....
Jag vill att min "saga" eller "story" ska ta slut någon gång......
Jag vill skriva::::::
Och nu så lever jag vidare lyckligt alla mina dagar och många år framåt..........

Men det känns som min "story" inte är klar ännu.......
Det känns som om det är något starkt som kommer att HÄNDA på "nästa sida" eller "nästa kapitel".....
Är det något bra eller..........??????????

Just nu vill jag bara kämpa mig igenom allt detta...
Jag vill vara stark, jag vill kunna stötta och trösta dom som mår dåligt just nu...

Jag hoppas jag kommer ur denna "depp".....
Jag hoppas jag kommer att få känna mig bättre när jag är på "rehab".......

Jag gillar inte min berochdal bana som jag åker i.......
Jag vill glida fram på en fin väg.....

Ush!! Nä,,,,,, nu så ska jag lägga mig och jag hoppas jag mår bättre imorgon.......

Alla varma tankar till mina vänner och nära som har det svårt just nu......
Och en extra till min vän Kenth........

Jag älskar min familj..................

Tisdag den 2 Augusti.......

Efter en undebar dag på Utö kom jag hem och hittade ett brev från Hälso och Sjukvårdsnämnden om att jag beviljats 12 dagar Onkologisk Rehabilitering.
Underbart, va skönt......
Äntligen....
Hoppas jag kommer iväg måndag vecka 35 till Mösseberg i Falköping......
Allt känns bättre nu och jag vill kunna börja arbetsträna direkt efter......
Hoppas allt kommer att gå bra...
(Ang, bilden.... Saknar mitt jobb där vi ofta använder teckenspråk).....

RSS 2.0